Nascar Grand National Series 1959

	Nascar Grand National Series 1959
Allmän information
Säsongsnummer	11
Antal race	44
Start	9 november 1958
Slut	25 oktober 1959
Bilar
Chassin	Chevrolet; Ford; Oldsmobile; Plymouth;
Motorer	Se ovan.
Deltagande
Mästare
Förarmästerskapet	Lee Petty
Teammästerskapet	Petty Enterprises
Märkesmästerskapet	Oldsmobile
Årets rookie	Richard Petty
◄ 1959 ►

Nascar Grand National Series 1959 var den 11:e upplagan av den främsta divisionen av professionell stockcarracing i USA sanktionerad av National Association for Stock Car Auto Racing. Säsongen startade 9 november 1958 på Champion Speedway i Fayetteville, North Carolina och avslutades 25 oktober på Concord Speedway i Concord, North Carolina.

Serien vanns av Lee Petty som sammanlagt tog 35 top-10-placeringar på 42 av 44 möjliga starter, varav 11 segrar.^[2] Seriesegern kom att bli hans tredje och sista mästerskapstitel i karriären.^[3] Hans son Richard Petty korades som årets rookie.^[4] Daytona 500 kördes för första gången detta år på den för ändamålet nybyggda superovalen Daytona International Speedway. Johnny Beauchamp utsågs till en början som segrare av loppet, men efter protester och tre dagars granskning av målfoton utsågs Lee Petty som vinnare av det första Daytona 500.^[5]

Resultat

Nr	Datum	Tävling	Bana	Pole	Vinnare	Konstruktör	Start	Rapport
1	9 november 1958	Race 1	Champion Speedway, Fayetteville, North Carolina	Bob Welborn	Bob Welborn	Chevrolet	1
2	20 februari	Daytona 500 Qualifier	Daytona International Speedway, Daytona Beach, Florida	Fireball Roberts	Bob Welborn	Chevrolet	7	Rapport
3	22 februari	Daytona 500	Daytona International Speedway, Daytona Beach, Florida	Bob Welborn	Lee Petty	Oldsmobile	15	Rapport
4	1 mars	Race 4	Orange Speedway, Hillsborough, North Carolina	Curtis Turner	Curtis Turner	Ford	1
5	8 mars	Race 5	Concord Speedway, Midland, North Carolina	Buck Baker	Curtis Turner	Ford	4
6	22 mars	Race 6	Lakewood Speedway, Atlanta Georgia	Buck Baker	Johnny Beauchamp	Ford	2
7	29 mars	Race 7	Wilson Speedway, Wilson, North Carolina	Ken Rush	Junior Johnson	Ford	22
8	30 mars	Race 8	Bowman Gray Stadium, Winston-Salem, North Carolina	Rex White	Jim Reed	Ford	20
9	4 april	Race 9	Columbia Speedway, Cayce, South Carolina	Jack Smith	Jack Smith	Chevrolet	1
10	~~15 mars~~ 5 april^[a]	Gwyn Staley 160	North Wilkesboro Speedway, North Wilkesboro North Carolina	Speedy Thompson	Lee Petty	Oldsmobile	4	Rapport
11	26 april	Race 11	Reading Fairgrounds Speedway, Reading, Pennsylvania	Junior Johnson	Junior Johnson	Ford	1
12	2 maj	Hickory 250	Hickory Motor Speedway, Hickory, North Carolina	Junior Johnson	Junior Johnson	Ford	1	Rapport
13	3 maj	Virginia 500	Martinsville Speedway, Ridgeway, Virginia	Bobby Johns	Lee Petty	Oldsmobile	24	Rapport
14	17 maj	Race 14	Trenton Speedway, Trenton, New Jersey	Bob Burdick	Tom Pistone	Ford	3
15	22 maj	Race 15	Southern States Fairgrounds, Charlotte, North Carolina	Bob Welborn	Lee Petty	Oldsmobile	4
16	24 maj	Music City 200	Nashville Speedway, Nashville, Tennessee	Rex White	Rex White	Chevrolet	1	Rapport
17	30 maj	Race 17	Asheville-Weaverville Speedway, Weaverville, North Carolina	Jim Reed	Parnelli Jones	Ford	4
18	5 juni	Race 18	Piedmont Interstate Fairgrounds, Spartanburg, South Carolina	Cotton Owens	Jack Smith	Chevrolet	9
19	13 juni	Race 19	Greenville-Pickens Speedway, Easley, South Carolina	Jack Smith	Junior Johnson	Ford	11
20	14 juni	Race 20	Lakewood Speedway, Atlanta, Georgia	J.C. Hendrix	Lee Petty	Plymouth	37
21	18 juni	Race 21	Columbia Speedway, Cayce, South Carolina	Bob Burdick	Lee Petty	Plymouth	3
22	20 juni	Race 22	Wilson Speedway, Wilson, North Carolina	Ned Jarrett	Junior Johnson	Ford	18
23	21 juni	Richmond 200	Atlantic Rural Fairgrounds, Richmond, Virginia	Buck Baker	Tom Pistone	Ford	12	Rapport
24	27 juni	Race 24	Bowman Gray Stadium, Winston-Salem, North Carolina	Lee Petty	Rex White	Chevrolet	2
25	28 juni	Race 25	Asheville-Weaverville Speedway, Weaverville, North Carolina	Glen Wood	Rex White	Chevrolet	4
26	4 juli	Firecracker 250	Daytona International Speedway, Daytona Beach, Florida	Fireball Roberts	Fireball Roberts	Pontiac	1	Rapport
27	21 juli	Race 27	Heidelberg Raceway, Pittsburgh, Pennsylvania	Dick Bailey	Jim Reed	Chevrolet	6
28	26 juli	Race 28	Southern States Fairgrounds, Charlotte, North Carolina	Buck Baker	Jack Smith	Chevrolet	5
29	1 augusti	Race 29	Rambi Raceway, Myrtle Beach, South Carolina	Bob Welborn	Ned Jarrett	Ford	9
30	2 augusti	Race 30	Southern States Fairgrounds, Charlotte, North Carolina	Bob Welborn	Ned Jarrett	Ford	10
31	9 augusti	Nashville 300	Nashville Speedway, Nashville, Tennessee	Rex White	Joe Lee Johnson	Chevrolet	2	Rapport
32	16 augusti	Western North Carolina 500	Asheville-Weaverville Speedway, Weaverville, North Carolina	Rex White	Bob Welborn	Chevrolet	4	Rapport
33	21 augusti	Race 33	Bowman Gray Stadium, Winston-Salem, North Carolina	Rex White	Rex White	Chevrolet	1
34	22 augusti	Race 34	Greenville-Pickens Speedway, Easley, South Carolina	Lee Petty	Buck Baker	Chevrolet	4
35	29 augusti	Race 35	Columbia Speedway, Cayce, South Carolina	Ned Jarrett	Lee Petty	Plymouth	9
36	7 september	Southern 500	Darlington Raceway, Darlington, South Carolina	Fireball Roberts	Jim Reed	Chevrolet	14	Rapport
37	11 september	Buddy Shuman 250	Hickory Motor Speedway, Hickory, North Carolina	R.L. Combs	Lee Petty	Plymouth	13	Rapport
38	13 september	Capital City 200	Atlantic Rural Fairgrounds, Richmond, Virginia	Cotton Owens	Cotton Owens	Ford	1	Rapport
39	13 september	Race 39	California State Fairgrounds, Sacramento, Kalifornien	Bill Jarlick	Eddie Gray	Ford	19
40	20 september	Race 40	Orange Speedway, Hillsborough, North Carolina	Jack Smith	Lee Petty	Plymouth	7
41	27 september	Old Dominion 500	Martinsville Speedway, Ridgeway, Virginia	Glen Wood	Rex White	Chevrolet	14	Rapport
42	11 oktober	Race 42	Asheville-Weaverville Speedway, Weaverville, North Carolina	Tommy Irwin	Lee Petty	Plymouth	4
43	18 oktober	Wilkes 160	North Wilkesboro Speedway, North Wilkesboro North Carolina	Glen Wood	Lee Petty	Plymouth	2	Rapport
44	25 oktober	Race 44	Concord Speedway, Midland, North Carolina	Fred Harb Jr.	Jack Smith	Chevrolet	18
Källor:^[7]^[8]

Slutställning

Plats	Förare	Starter	Vinster	Top 5	Top 10	Pole	Varv	Prispengar	Poäng	+\-
1	Lee Petty	42	11	27	35	2	1176	$49 219	11792
2	Cotton Owens	37	1	13	22	2	208	$14 639	9962	–1830
3	Speedy Thompson	29	0	5	9	1	228	$6 816	7684	–4108
4	Herman Beam	30	0	1	12	0	0	$6 379	7396	–4396
5	Buck Baker	35	1	14	19	4	182	$11 060	7170	–4622
6	Tom Pistone	22	2	12	18	0	180	$12 724	7050	–4742
7	L.D. Austin	35	0	0	13	0	0	$4 670	6519	–5273
8	Jack Smith	21	4	9	12	3	369	$13 289	6150	–5642
9	Jim Reed	14	3	7	9	1	288	$23 534	5744	–6048
10	Rex White	23	5	11	13	5	1198	$12 360	5526	–6266
11	Junior Johnson	28	5	14	15	1	164	$9 675	4864	–6928
12	Shep Langdon	21	0	0	6	0	0	$3 525	4768	–7024
13	G.C. Spencer	28	0	1	5	0	0	$3 700	4260	–7532
14	Tommy Irwin	25	0	10	16	1	174	$9 189	3876	–7916
15	Richard Petty	21	0	6	9	0	7	$8 110	3694	–8098
Källor:^[2]

Notering: Endast de femton främsta förarna redovisas.

Anmärkningar

^ Gwyn Staley 160 flyttades fram från söndag 15 mars till måndag 5 april på grund av regn.^[6]

Referenser

Noter

^ ”Full list of Sunoco Rookie of the Year Award winners” (på engelska). NASCAR Digital Media. 1 december 2020. https://www.nascar.com/gallery/every-sunoco-rookie-of-the-year-award-winner/#photo-1. Läst 10 juni 2021.
^ [a b] ”NASCAR Grand National standings for 1959” (på engelska). racing-reference.info. Nascar Digital Media. https://www.racing-reference.info/yeardet/1959/W. Läst 8 mars 2019.
^ Freedman 2013, s. 591.
^ Freedman 2013, s. 599.
^ ”Lee Petty wins first Daytona 500” (på engelska). history.com. https://www.history.com/this-day-in-history/lee-petty-wins-first-daytona-500. Läst 8 mars 2019.
^ Associated Press (16 mars 1959). ”North Wilkesboro Race Washed Out” (på engelska). The Herald Journal. Läst 22 januari 2024.
^ ”1959 NASCAR Grand National Results” (på engelska). ESPN. http://www.espn.com/racing/results/_/year/1959. Läst 8 mars 2019.
^ ”1959 NASCAR Grand National Results” (på engelska). racing-reference.info. Nascar Digital Media. https://www.racing-reference.info/season-stats/1959/W/. Läst 8 mars 2019.

Tryckta källor

Freedman, Lew (2013) (på engelska). Encyclopedia of Stock Car Racing. "Volym 2" (1:a upplagan). Greenwood Publishing. ISBN 978-0-313-38709-8. Läst 8 mars 2019

[7] Gwyn Staley 160 flyttades fram från söndag 15 mars till måndag 5 april på grund av regn.^[6]

[rookie-1] ”Full list of Sunoco Rookie of the Year Award winners” (på engelska). NASCAR Digital Media. 1 december 2020. https://www.nascar.com/gallery/every-sunoco-rookie-of-the-year-award-winner/#photo-1. Läst 10 juni 2021.

[rrstandings1959-2] [a b] ”NASCAR Grand National standings for 1959” (på engelska). racing-reference.info. Nascar Digital Media. https://www.racing-reference.info/yeardet/1959/W. Läst 8 mars 2019.

[3] Freedman 2013, s. 591.

[4] Freedman 2013, s. 599.

[historyfirstdaytona500-5] ”Lee Petty wins first Daytona 500” (på engelska). history.com. https://www.history.com/this-day-in-history/lee-petty-wins-first-daytona-500. Läst 8 mars 2019.

[heraldWilkesboro-6] Associated Press (16 mars 1959). ”North Wilkesboro Race Washed Out” (på engelska). The Herald Journal. Läst 22 januari 2024.

[espn1959racing-8] ”1959 NASCAR Grand National Results” (på engelska). ESPN. http://www.espn.com/racing/results/_/year/1959. Läst 8 mars 2019.

[rrresults1959-9] ”1959 NASCAR Grand National Results” (på engelska). racing-reference.info. Nascar Digital Media. https://www.racing-reference.info/season-stats/1959/W/. Läst 8 mars 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[a]

[7]

[8]

[6]